Från Beachcomber island blev vi hämtade med Ratu Kini Cruiser-båten. Det låter bättre än vad det är.. En öppen stålbåt som tar ca 15 pers med packning, i och för sig med tak men ändå. Färden gick ut till Mana island och Ratu Kini Backpacker & Dive Resort där vi bokat 5 nätter inklusive 3 mål mat om dagen.
Samtidigt med oss kom ett trevligt par i 30-årsåldern från Denver, Colorado som är ute och reser i flera år (!), en kanadensisk lufsig och oklar kille som stank svett, några rätt schyssta tyskar och en engelsman som bor i Brisbane. Det brukar vara så att man gärna hänger med de man anländer med samtidigt. Trevligt! De andra blev inkvarterade i sina dorms och vi fick en bure, ett eget litet hus med badrum precis vid stranden. Och som grädde på moset finns där också en AC! Det enda som inte är helt ok är lakanen i sängen som känns använda och jäkligt ofräscha med blodfläckar mm. Men allt ligger nära - strand, restaurangen, spa med bra massage... :)
När vi bokade den här resorten bokade vi samtidigt in oss på en 4-dagarskurs i dykning. Vi gick och hälsade på vår instruktör Pete, en kille i 40-årsåldern med blont halvlångt lockigt hår men flintis uppepå. Vi tror Krister skulle se ut så om han skulle låta håret växa. Inte dösnyggt!
Vi fick våra teoriböcker och lite övningsfrågor samt drog upp ramarna för hur dykträningen skulle se ut tidsmässigt. Det kändes spännande och utmanande tyckte vi båda.
Så kastade vi oss över böckerna och läste 3 kapitel - Krister tog en timmes massagepaus medan jag satt i vår hängmattestol utanför vårt hus och läste. Hur skönt och avkopplande som helst!
Maten här här inte top-notch som vi nu är rätt vana vid. Vi ångrar att vi valde meal plan, helpension, för restaurangen har en del bra rätter på menyn. Ikväll ska vi nog byta upp oss till godare middag. :) På kvällarna till middagen spelar ett gäng gubbar fijiansk musik och sjunger jättebra!
På onsdagen fick vi göra diagnostiskt prov på de lästa kapitlen och ta på oss all utrustning för att göra Confined water dives (övningar på grunt till lite djupare vatten). Det var massa övningar med utrustningen som är bra att kunna om man råkar ut för olika situationer under vattnet och vid ytan. I två timmar höll vi på och efteråt var vi riktigt trötta.
Eftermiddagen spenderades på stranden och i det 28-gradiga vattnet. Stranden är inte så himla snygg när det är low tide vilket det är på dagarna här. Man får gå bland stenar och annat för att överhudtaget kunna doppa sig. Vi tog också en promenad över till andra sidan ön för att kolla stranden där. Dit hade vi sällskap av några vildhundar till min stora förtjusning (not). Där var det ännu sämre badläge så vi gick snabbt tillbaka "hem" i den tryckande värmen.
På kvällen efter middagen var det crab race där man köpte en sån liten krabba med skalhus som annars springer omkring på stränderna. De låg i en burk som vändes upp o ner i mitten av en på golvet målad cirkel och den som först passerade linjen vann. 5$ var insatsen och vår krabba var snabbast i nästan varje omgång och vann även finalen! Stor glädje som vi firade med en Sambuca-shot var. Vinsten var en sarong med Ratu Kini-loggan tryckt på.
Torsdag morgon var det dags för våra två första riktiga dyk i öppet vatten också de med olika övningar. En båttur ut till Seven Sisters-revet, på med all utrustning och luta sig bakåt över relingen för att plumsa i vattnet. Hu... Jag hade lätt panik till en början när vi kommit i och skulle byta från regulatorn till snorkel och tillbaka. Var faktiskt beredd att kasta in handduken och strunta i allt men efter lite lugn och fin andning med huvudet under ytan kunde vi så sjunka nedåt som vi skulle. Panikkänslan var som bortblåst! Tack för det!
Vi hade båda lite problem med vår buoyancy (hur det nu översätts på svenska? Flytkraft kanske?) och åkte uppåt mot ytan lite till o från. Min dive-buddy Krister hade direkt svårt att vara kvar under vattnet så Pete fick hämta ner honom flera gånger.
Andra dyket på torsdagen vid West Wing reef gick mycket bättre för mig och halvbra för Krister som trots meck med viktbälte och annat började att åka uppåt efter halva dyktiden. Lite struligt blev det. Pete erbjöd oss att sluta kursen för nu var vi ändå certifierade för Scuba-divers, men vi ville ju göra klart som det var tänkt - att bli Open Water Divers med rätt att dyka på egen hand.
På eftermiddagen läste vi klart boken och gjorde the final exam med 97% rätt, vi är så duktiga! Sedan var vi båda på relaxation massage i en timme, aahhh! Efter middagen somnade vi som stockar men vaknade båda lite till och från under natten mellan drömmarna om dykning och fiskar.
Idag fredag 16 maj har vi gjort två riktigt bra dyk, det ena vid Sandbar och det andra vid Barrel head. Båda gångerna ända ned till 18 meters djup! Krister fick bra hjälp av divemaster Matthew att hitta balansen i vattnet och efter det gick allt fantastiskt fint. Vi simmade längs med vackra koraller och såg otaliga fiskar, däribland en whitetip reef shark som låg i en skreva och lurade. En haj! Hajar ni? Va va?!
Hur häftigt och spännande som helst är det att dyka och nu är vi båda två PADI-certifierade Open Water Divers! Grattis till oss!!!
I morgon lördag blir det ett fun-dive och på söndag lämnar vi ö-livet här på Fiji för att på kvällen flyga från Nadi till Auckland, NZ. Därifrån troligtvis till Tahiti vilket vi ska boka nu tillsammans med resten av våra flygresor som ska ta oss hem till Stockholm igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar